Handbok i AI-synlighet . Kapitel 7 av 8
Vi ökade synligheten utan nya pressklipp. Spelar PR ändå roll?
Heartspaces synlighet i Google AI-sök ökade nästan tio gånger under augusti–september utan en ny redaktionell publicering. Det lärde oss något om hur egna guider och oberoende källor samverkar.
Det märkliga med vår ökning var vad vi inte hade gjort
När jag skrev på LinkedIn att Heartspaces synlighet i AI-sök hos Google hade nära nog tiodubblats sedan augusti, fanns en detalj jag ville lyfta: vi hade inte fått en enda ny redaktionell publicering under den perioden.
Vi hade däremot följt den handbok du läser, mätt vad AI faktiskt svarade, byggt om vår sajt och publicerat fler genomarbetade guider och jämförelser – öppet, utan formulär eller hemliga metoder. Det gav oss en anledning att ompröva en för enkel idé: att mer AI-synlighet alltid måste börja med fler pressklipp.
Bra egen kunskap kan göra stor skillnad. Oberoende källor kan ge något annat: en prövning, ett sammanhang och bekräftelse utanför den egna organisationen. Båda behövs ofta över tid, men deras betydelse beror på frågan.
Muck Rack och Generative Pulse analyserade 2026 en stor mängd AI-citeringar. I oktober rapporterade de att drygt 84 procent kom från förtjänade eller andra externa tredjepartskällor, inte att 84 procent var journalistik. Journalistiska källor stod för 22 procent i septembermätningen och innehåll på företags egna sajter för 15,2 procent. Källmixen skiljer sig dessutom mellan tjänster och frågor.
Hitta ett ämne som är större än er själva
- Skriv ned tre saker ni lärt er om kunder, medlemmar eller branschen som någon utanför verksamheten kan ha nytta av.
- Markera vad ni kan belägga med data, exempel, dokument eller namngiven expertis.
- Avgör om frågan bäst besvaras i en öppen guide, i ett branschsammanhang eller som en nyhetsvinkel till en journalist.
Tio minuter för att hitta ett möjligt underlag, längre för att kontrollera det.
Vad har ni som är intressant även för någon annan?
Om ni vill bli omskrivna behöver ni börja i redaktionens och läsarens fråga – inte i företagets önskan att synas. I vår rapport Den förtjänade tillväxten såg vi hur många bolag saknade tid och rutiner för löpande PR.
Egna siffror
Siffror ur er verksamhet som ingen annan har. De behöver inte komma från en beställd undersökning. Det ni ser i orderstocken, i leveranstiderna eller i supportärendena är ofta mer intressant, just för att ingen annan kan ta fram det.
Ett kundexempel med resultat
Beskriv vad som faktiskt förändrades och, när det går, hur mycket. Ett konkret resultat är mer användbart än ett allmänt omdöme om att kunden är nöjd.
En person med namn
Utse en person som kan förklara underlaget, svara på följdfrågor och stå för bedömningen. Det gör det enklare för en journalist att använda materialet.
En studie som citeras i våra källor fann att texter med statistik och namngivna citat oftare användes i AI-svar än motsvarande texter utan sådana element.4 Det ska läsas som en signal om värdet av konkret underlag, inte som en generell procentsats ni kan räkna med i varje kategori.
Från intern information till något som angår fler
Börja med vad ni vet och undersök om det säger något utanför organisationen. Exemplen nedan är möjliga vinklar att kontrollera, inte fakta som ni kan publicera utan underlag.
| Vad vi gärna berättar | En möjlig fråga att undersöka |
|---|---|
| Vi har levererat 400 projekt | Finns ett återkommande hinder i våra projekt som andra i branschen behöver förstå? |
| Våra kunder är nöjda | Vilka frågor återkommer hos kunderna nu jämfört med för två år sedan? |
| Vi lanserar en ny tjänst | Vilken förändring i omvärlden gör att problemet behöver lösas på ett nytt sätt? |
| Vi växte 30 procent | Har efterfrågan flyttat mellan kundgrupper eller geografier – och visar vår data det? |
Testa om slutsatsen skulle vara intressant även för någon som inte redan följer ert bolag. Om svaret är nej behöver ni sannolikt en bättre fråga, mer underlag eller ett annat format innan ni pitchar en redaktion.
Skriv slutsatsen i en mening
Skriv slutsatsen så att den går att förstå utan resten av stycket. Det hjälper en redaktör att bedöma nyheten och gör texten lättare att citera och sammanfatta.
Välj kanal efter vad ni faktiskt har att berätta
En guide på er egen sajt, en oberoende branschkällas sammanställning, en debattartikel och en intervju gör olika jobb. Börja med läsarens behov och välj sedan ett format.
- Fackpressen. Bra när ni har en nyhet, ett sakkunnigt perspektiv eller en konkret utveckling som är relevant för just den redaktionens läsare. Det är varken alltid lättast eller alltid den mest citerade källtypen.
- Debattartiklar. Bra när det finns en tydlig ståndpunkt, relevans för fler än avsändaren och underlag som håller. Det är redaktionen som avgör om och när artikeln publiceras.
- Expertkommentarer. Hjälp journalisten att förstå en aktuell händelse. Ha en sakkunnig person tillgänglig och var beredd att svara på kritiska följdfrågor.
- Undersökningar. Bra när ni behöver ny kunskap för att belysa en viktig fråga. En undersökning har värde först när metoden är rimlig och resultatet säger något väsentligt.
- Egna guider, öppna jämförelser, poddar och relevanta branschsamtal. Ge bort kunskap som faktiskt hjälper. Det här är ingen reservplan medan ni väntar på press; det är ett viktigt eget arbete.
När något publiceras kan ni länka till originalet från en relevant sida på er egen sajt och förklara sammanhanget. Det gör relationen mellan artikeln, personen och ämnet tydlig för både besökare och söksystem.
- Förtjänad media
- Artiklar och omnämnanden ni varken har betalat för eller skrivit själva.
- Bevisbank
- Det ni har som andra vill citera: egna siffror, kundexempel med resultat och en person som uttalar sig med namn.
- Vinkel
- Det som gör ett underlag relevant för någon utanför den egna organisationen: en konsekvens, konflikt, förändring eller fråga som andra har skäl att bry sig om.
- Tredjepartsvalidering
- Att en oberoende källa stödjer, beskriver eller citerar något om er. Det kan ge ett annat slags belägg än organisationens egen beskrivning.
Vad ni gör åt det
Börja med den kunskap ni redan har. Publicera det ni kan belägga på den egna sajten, och undersök sedan vilka delar som dessutom förtjänar ett journalistiskt eller annat externt sammanhang.
Lista siffrorna ni redan har Själv
Börja med verksamhetsdata, kundresultat och andra siffror ni redan samlar in. En del kan ha extern relevans, men testa alltid om slutsatsen säger något utanför den egna organisationen innan ni bygger en pitch på den.
Utse en person som uttalar sig Själv
Utse en tydlig talesperson för frågan och använd namn och titel konsekvent. Det gör det enklare för journalister att veta vem de ska kontakta och för söksystem att koppla ihop personen med organisationen och ämnet.
Pröva om underlaget bär en debattartikel Själv
Om ni har en tydlig tes och ett underlag som håller kan en debattartikel vara ett bra första format. Publicering är alltid ett redaktionellt beslut, så välj format efter frågan snarare än efter vad som verkar snabbast.
Publicera samma slutsats på er egen sajt Själv
Publicera också det relevanta underlaget eller resonemanget på er egen sajt med datum, författare och tydliga källor. Då finns er egen version kvar även när den externa publiceringen är kortare eller vinklad annorlunda.
Köp inte sponsrat innehåll enbart för AI-synlighet Kräver beslut
Sponsrade artiklar kan vara användbara för räckvidd eller kampanjer, men anta inte att de förbättrar AI-svaren. Om målet är AI-synlighet bör ni mäta vilka typer av källor som faktiskt används i de frågor ni följer.
Arbeta över tid och mät samma frågor Tar tid
En enstaka publicering kan vara värdefull, men en expertposition byggs normalt genom återkommande relevanta bidrag. Bestäm en rimlig rytm och följ samma frågor och källor över flera mätperioder.
Har ni något som är värt att dela?
Börja med siffrorna
Börja med den kunskap och de erfarenheter ni faktiskt har. Ett värdefullt svar på er egen sajt kan vara en bra första publicering; externa redaktioner väljer ni när det finns nyhetsvärde.
Halvvägs
Ni har flera delar på plats men saknar fortfarande något som gör materialet enkelt att använda externt. Titta på den första punkt ni lämnat tom och börja där.
Ni har råvaran
Ni har flera delar på plats. Bestäm en realistisk publiceringsrytm, följ vilka källor och frågor som utvecklas och justera arbetet utifrån mätningen.
- Muck Rack och Generative Pulse, What Is AI Reading? (28 oktober 2026): drygt 84 procent externa tredjepartskällor inklusive journalistik, myndigheter, forskning och andra aktörers webbplatser; 22 procent journalistiska källor; 15,2 procent egna webbplatser; 0,3 procent betalt eller advertorial. https://muckrack.com/blog/what-is-ai-reading-october-2026
- Kategorin extern/förtjänad källa är bred och ska inte översättas till ”redaktionella artiklar”. Mät vilka typer av källor som faktiskt används i de frågor som är relevanta för er.
- Heartspace och Epicenter Stockholm (2025). Den förtjänade tillväxten. 314 nordiska tillväxtbolag. Läs rapporten.
- Aggarwal med flera (2024). GEO: Generative Engine Optimization. Princeton University och Georgia Tech, SIGKDD 2024.
- Sohrab Fadai, LinkedIn: Under augusti–september har Heartspaces synlighet i AI-sök på Google i Sverige tiodubblats. Om att följa handboken och dela kunskap utan ny redaktionell publicering: https://se.linkedin.com/posts/sohrabf_under-augusti-september-har-heartspace-synlighet-activity-7505868434103185408-LcU0
Nu återstår ordningen
Vårt eget exempel visar att öppna guider och en bättre sajt kan ge resultat även utan nya pressklipp. Journalistiken fyller fortfarande en annan och viktig funktion: att granska, sätta in i sammanhang och ge oberoende perspektiv. Nästa kapitel visar hur ni planerar båda spåren utan att låtsas styra publiceringsbeslut.
Läs kapitel 8