Hoppa till innehållet

Journalistiskt skrivande

Så skriver du journalistiskt så att redaktionen kan använda din text

Skriv korrekt, tydligt och neutralt. Här finns den praktiska genomgången från Heartspaces utbildning för Almi, med råd om TT-språk, citat, korrektur och de vanligaste misstagen.

Från utbildningen

Korrekt, tydligt och neutralt

Journalister får många pressmeddelanden. Om ett pressmeddelande är rörigt eller dåligt skrivet kan det bli för tidskrävande att arbeta vidare med, även om det finns en bra nyhet i materialet.

Det handlar därför både om vad ni har att berätta och hur ni berättar det. Hur hade du formulerat dig om du var en opartisk journalist? Har redaktionen fått den information den behöver?

Texten nedan bygger på den ursprungliga utbildningen om att hitta bra nyhetsvinklar och skriva journalistiskt. Råden och formuleringarna är i huvudsak bevarade. De muntliga förklaringarna från utbildningen ger ytterligare sammanhang.

Språk

Korrekt

Följ TT-språkets riktlinjer. Exempelvis stavas vd med små bokstäver. I dag skrivs isär. Siffror upp till tolv skrivs med bokstäver.

Var noggrann. Be en kollega läsa igenom, var minst två som korrar texten.

Under utbildningen lyfte vi på Heartspace hur mycket det betyder att ett pressmeddelande håller en jämn kvalitet. När en journalist känner igen en avsändare som alltid lämnar korrekt och användbar information blir materialet lättare att arbeta med.

Språk

Tydligt och klart

Undvik svåra ord, intern jargong, branschtermer och fikonspråk. Tänk att en högstadieelev ska kunna förstå texten.

Om det inte är ett reportage eller en krönika ska du undvika att bli för poetisk eller blommig i ditt språk.

Det ska vara tydligt vem som gör vad. Skriv hellre konkret och aktivt än att gömma handlingen i byråkratiska formuleringar.

Ton

Neutralt

Om det inte är en debattartikel ska du undvika att tycka för mycket. Åsikter kan vara med i citaten, men inte i brödtexten. Journalister vill inte bli pådyvlade åsikter.

Texten får inte vara för säljig. Skriv inte copy och gör inte reklam. Undvik superlativ som att kalla något för ”revolutionerande”, ”underbart” eller ”fantastiskt”.

En enkel princip från Heartspaces utbildning var: det är bättre att underdriva än att överdriva. Om nyheten är revolutionerande ska det framgå av det som faktiskt har hänt, inte av att avsändaren säger det.

Citat

Låt talespersonen stå för åsikterna

Det är en skillnad mellan att redovisa vad undersökningen visar och att säga vad organisationens företrädare anser om resultatet. Det förra hör hemma i den neutrala nyhetstexten. Det senare passar ofta bättre i ett tydligt tillskrivet citat.

Enligt genomgången ska första citatet gärna komma direkt efter ingressen. Glöm inte att presentera talespersonen med fullständigt namn och titel.

På det sättet kan journalisten få både sakuppgifterna och en kommentar från en ansvarig person utan att behöva gissa vem som står bakom värderingen.

Arbetsmetod

Kolla igenom och checka av

Kvalitetssäkra och korrekturläs. Flera gånger.

Låt flera personer läsa och kolla texten ord för ord, komma för komma, punkt för punkt.

Upplever alla att språket flyter? Skriv om annars och korra igen.

Håll gärna själva texten till omkring en A4-sida för att minska risken att något viktigt försvinner. Faktarutor och infografik kan ni addera som bonusmaterial.

I utbildningen berättade Sohrab att han själv använder en checklista, även när han redan kan principerna. Det är lätt att försvinna in i sin egen text och tappa läsarens perspektiv.

Fallgropar

Vanliga misstag

  1. Att skriva för långt

    Ett pressmeddelande bör normalt vara kort och koncentrerat. En debattartikel ska följa antalet tecken inklusive mellanslag som tidningen anger att de tar in.

  2. Många nyheter eller vinklar i samma text

    Ofta har man mycket som man vill säga. Då är det bättre att planera in flera pressmeddelanden eller flera debattartiklar än att försöka klämma in allt på samma ställe.

  3. Att skriva för säljigt

    Skippa säljpitchen, utropstecken och förskönande adjektiv. Ingen redaktion tar in en reklamtext. Försök i stället skriva en text som redaktionen kan plocka in utan att behöva skriva om den.

  4. Krångligt och byråkratiskt språk

    Undvik formuleringar som låter som utdrag ur en intern rapport. Skriv konkret, tydligt och med ett utifrånperspektiv.

  5. Att göra journalistens jobb svårare

    Glöm inte kontaktuppgifter med telefonnummer och mejladress, bildmaterial och annan information. Journalisten ska inte behöva begära in sådant som rimligen kan följa med direkt.

  6. Att inte respektera journalistens beslut

    Prova gärna att följa upp, men kräng inte och respektera ett nej. Journalisten bestämmer över sin text, och det är skillnad mellan att rätta ett faktiskt missförstånd och att försöka bestämma vilka ord redaktionen ska använda.

Illustration av guiden om journalistiskt skrivande med Heartspaces typografi.
Ett användbart pressmeddelande behöver inte vara mer tillrättalagt. Det behöver vara tydligare.

Relationer

En pålitlig avsändare gör journalistens arbete enklare

En erfarenhet från redaktionellt arbete som vi lyfte under utbildningen är att avsändare med återkommande bristfälliga pressmeddelanden till slut riskerar att bli bortsorterade utan att materialet ens öppnas. Det är ett perspektiv värt att ta på allvar.

För en journalist är ett pressmeddelande arbetsmaterial. Om rubrik, ingress, sakuppgifter, bilder, kontaktuppgifter och bakgrund alltid håller kvalitet blir det enklare att använda materialet. Och om en journalist har sagt nej eller inte vill bli uppringd behöver det respekteras.

Om ett citat blivit missförstått går det förstås att kontakta journalisten och förklara vad som blev fel. Men du kan inte kräva att redaktionen skriver om artikeln efter dina önskemål.

Praktiska råd

När ska man skicka ett pressmeddelande?

Att skicka ut nyheten för sent på dagen eller i veckan är ett vanligt misstag som togs upp i den ursprungliga utbildningen. Rådet var att gärna skicka tidigt på dagen och tidigare under veckan.

Det är fortfarande en användbar riktlinje, men ingen absolut regel. En stark och relevant nyhet kan naturligtvis vara värd att skicka även senare under veckan, särskilt när den är tidskritisk eller knuten till en pågående händelse.

Det viktigaste är att ta hänsyn till den redaktion du kontaktar och hur nyheten passar in i dess bevakning.

Läs vidare

Från skrivprinciper till färdigt pressmeddelande

Fortsätt med guiderna ”Rubrik, ingress och citat: bygg ett pressmeddelande som håller” och ”Så hittar du bra nyhetsvinklar”. Där får du ett konkret exempel på hela pressmeddelandets uppbyggnad och en metod för att hitta själva nyheten.

På Heartspace finns också en övergripande guide om pressmeddelanden och en om medierelationer.

Vanliga frågor om att skriva journalistiskt

Vad innebär det att skriva journalistiskt i ett pressmeddelande?

Skriv korrekt, tydligt och neutralt. Redovisa fakta i brödtexten och lägg egna bedömningar i tydligt tillskrivna citat. Materialet ska vara så välskrivet att journalisten kan använda det utan onödigt merarbete.

Får man ha åsikter i ett pressmeddelande?

Ja, men skilj dem från de neutrala sakuppgifterna. I utbildningen rekommenderas att bedömningar och åsikter främst läggs i citat från en namngiven talesperson.

Hur långt bör ett pressmeddelande vara?

Den ursprungliga utbildningens riktlinje är att hålla nyhetstexten till omkring en A4-sida. Det hjälper läsaren att se vad som är viktigast. Bakgrund, grafer, metod och kontaktuppgifter kan ligga efter huvudtexten.

Kan man skicka pressmeddelanden senare i veckan?

Ja. Tidigt på dagen och tidigare i veckan kan fortfarande vara bra riktlinjer, men det är ingen regel som gäller för varje nyhet eller redaktion. Anpassa utskicket efter aktualitet, mottagare och journalistens arbetssätt.

Ska man ringa och följa upp ett pressmeddelande?

Du kan prova att följa upp, men ring inte för att tjata eller sälja in samma sak gång på gång. Respektera ett nej och en journalists önskemål om hur hen vill bli kontaktad. Bygg hellre en långsiktig relation.

Kan jag kräva att få ändra journalistens text?

Nej. Du kan be om att få läsa dina citat och förtydliga sakuppgifter om de blivit fel, men journalisten bestämmer över publiceringen. Försök inte ersätta en journalistisk formulering med en mer fördelaktig marknadsföringstext.